Handen på hjärtat:

Hur ofta har du gjort dina val, försökt passa in och kämpat för att uppnå resultat i tron och förhoppningar om att andra ska uppskatta och gilla dig mer.

Mer än vad du förmår att gilla, om endast en liten del av dig själv.

Det tar på krafter, energi och hur många trofe’er man än lyckas vinna gnager känslan av rastlöshet, tomhet och orolighet varje stund då bekräftelsen utifrån inte levereras.

Själv har jag varit expert på att anpassa mig, lyssna av, göra om mig och till och med gett bort stora delar av hela mitt jag, trots att sorgen av min egen saknad till existens gnagt i hjärtat i alltför stor utsträckning.

För vems skull och till vilken nytta?

Innan jag träffade min livskamrat och nuvarande sambo var jag inte ens medveten om de val av självförnekelse jag gjorde.

I resan med honom har jag sedan bit för bit vaknat ur den dimman för att se klart och återfå eget värde.

Många av oss vuxna går omkring med ett litet, sårat barn inom oss” och trots våra försök att ikläda oss vuxenkostymer forsätter det där lilla barnet att banka och slå på insidan,
ända tills den dag man själv plockar upp det i famnen och bekräftar det.

Inte för prestationerna utan för värdet i att vara helt fullkommlig i den existens man kom till i denna värld.

Kram Carina